Bild: lånad av studslubben.blogspot.com26 Februari 1999. 10 år sedan. 9 fina människor med hela livet framför sig tog sina sista andetag, lättade från marken och flög upp mot skyn med sina vackra änglavingar. Våra älskade killar. Våra underbara vänner.
Det är konstigt att tiden kan gå så fort även om allt står så stilla. Stilla för att vi vet precis hur det var den där sportlovsfredagen. Stilla för att vi vet precis vad vi gjorde den dagen. Stilla för vi vet precis hur det kändes i hjärtat när ni rycktes ifrån oss. Minnet sviker inte en sådan dag, även om vi många gånger skulle vilja och behöva glömma. Men vi glömmer aldrig. Ni finns och kommer alltid finnas i våra tankar, hjärtan och själar och nån gång syns vi igen och då ska vi göra allt som vi gjorde när vi var små.
Kurragömma med dunken, brännboll vid kullen, gårdsfester med gottepåsar innehållandes nåt så tråkigt som tandborstar och tandkräm som man åt upp i godan tro att det var "godis". Feber blev summan av kardemumman.
Förstår ni hur mycket vi saknar er våra älskade killar?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar