I städ-tagen

Jag är en liten städtant här hemma men det känns inte som om jag kommer någovart med min dammvippa för vart jag än vänder mig så bara blir det mer och mer att städa, ovanligt Michaela :)

Dannyboy fick åka iväg till Kinna i veckan med, ibland är det ruskigt hur mycket man känner på sig, men på nåt sätt är det ändå bra, då hinner man förbereda sig så man inte står där som en förvånad höna. Jag börjar iaf vänja mig vid att vara själv, öven om jag inte direkt är världens största fan av ensamhet, men jag jobbar på det. Eventuellt kommer Tina och Mattias hit nån kväll för att göra mig sällskap, det är alltid kul att träffa Daniels familj och släkt och vänner. Det känns som om man har smält in direkt i den familjen, dem är helt underbara <3

Känns som om man kanske har gått ut lite för hårt nu efter min sjukskrivning, kroppen är inte helt som den ska, tror det kallas lågt immunförsvar, herpesblåsor som bryter ut, en illa hals som aldrig blir bra o en kropp som känns fruktansvärt tung, meeeen jag får skylla mig själv som aldrig tar det lugnt.

Sitter och tittar på "Den rätta för Rosing", den människan är inte den som står högst upp på min lista över smarta personer. Jag tror absolut inte hon är en dålig människa, men det känns som om hon är så fruktansvärt mediakåt och är så rädd för att bli bortglömd, men jag tror att det är precis vad dem svenska medierna skulle behöva; en bortglömd Linda Rosing i en svensk förort som lever precis som alla andra falukorvs-ätande svenskar. En gång i tiden tyckte jag till och med att hon var vacker men jag tycker jag ser mer och mer tendenser ifrån Lullu Ferrari, ni vet hon med studsbolls-tuttarna? Meeen jag ska inte sitta och klaga på andra, men man kanske kunde lägga den där tv-timmen som Rosing stjäl på någonting som faktiskt är intressant?

Nånting att äta, nånting att sova på och kanske en hel natts sömn (i vårt nyreoverade sovrum) på 8 timmar. Jag tror det :)